Ingen läser det här, jag vet.
Det är kanske det jag behöver.
För jag vill liksom inte tvinga folk att läsa allt jag skriver,
som det blir på bilddagboken.
Om man tänker på allt det sorgliga
På dig och att ingenting betyder nåt
Allt är egentligen ganska synd
Jag tycker ju om dig, jävla idiot
Du är söt som en kompis, men ingenting mer
Helvete, vadå "säg vad jag ska göra då"
Sur, söt, förkrossad, beskyllande, arg -
Jag förstår inte ett ord av vad du säger
Uh. Poetisk, jag vet.
So it's sommarlov.
Det är skönt.
Vädret suger.
Jag har typ .. suttit här.
Hela tiden, varje dag.
Jag har inget liv.
Jag vet.
